Flexibilitet inom utbildningssystemet

Uppdrag:

Utdrag ut protokoll från Utbildningsgruppen § 17 Flexibilitet inom utbildningssystemet:

”Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

att uppdra åt GR Utbildning att följa Partilles arbete i rubricerade ärende, samt

att uppdra åt utbildningschefen att se över de långsiktiga förutsättningarna för att implementera
Partille kommuns tankar kring flexibilitet i utbildningssystemet i GRs medlemskommuner med
särskild tonvikt på övergången mellan grundskola och gymnasium.”

Arbetsgång:

Efter det att FOG fått ovanstående uppdrag tillsattes en arbetsgrupp bestående av representanter från Gymnasierektorsgruppen och FOG: Lars Eriksson, Lena Emanuelsson, Kerstin Weiler, Margareta Eklund-Jimar, Tom Haglund och Margrethe Kristensson.

Gruppen har träffats vid två tillfällen och genomfört arbetet med hjälp av den SWOT-analys (strength, weakness, opportunity, threat) som redovisas nedan:

En större flexibilitet inom utbildningssystemet kan innebära följande:

Styrkor

Duktiga elever har större möjlighet att utvecklas. Man kan slussas in i gymnasieskolan.

Mer tid åt de elever som behöver detta.

Kan medföra snabbare skolgång för duktiga elever – förutsätter ”stegavstämningar” liksom i språkundervisningen och/eller IUP(ind. utvecklingsplaner).

Bättre tidsanvändning: De som behöver mer tid kan få det och de som behöver mindre kan gå snabbare fram.

Förutsättningar/svagheter

Snabba resursförskjutningar mellan verksamheter. Detta kräver god samverkan. Gemensamma nämnder grund- och gymnasieskola underlättar samarbetet.

Gymnasiekurser kan endast starta höst och vår så länge gymnasiet är kursrelaterat.

Regional samordning behövs avseende bl a skolstart/skolgång.

Förutsätter mer enhetligt arbetssätt och pedagogiskt synsätt 0-19 år.

Förankring - implementering bland personal, barn/elever och föräldrar är viktigt.

Förutsätter ett annat arbetstidsavtal för lärarna

Kräver en god skolbarnsomsorg

Möjligheter

Skolan anpassas efter barnens behov

Förmåga och utveckling viktigare än ålder och klasstillhörighet.

Flexiblare lokal-, personal- och tidsanvändning(=resursanvändning).

Timplanerna kan slopas.

Hot/hinder

Skolstart efter utvecklingsnivå och/eller föräldrarnas önskemål. Vad avgör?

Organisationernas krav på flexibilitet ökar: personellt och lokalmässigt.

Kan innebära att skolan blir mer kostnadskrävande.

Skolbarnsomsorgsgrupperna kan bli för stora.

Risk för att elevens hela skolgång blir kursrelaterad.

Om eleverna är för unga kan det sätta stopp för viss typ av APU.

Hur fungerar det med studiemedel etc. om eleverna är för unga när de slutar sin skolgång.

Var kommer friskolorna in?

Övrigt: Arbetsgruppen har också tagit del av den nyligen utkomna rapporten från Skolverket om Flexibel skolstart. I denna avråder Skolverket regeringen att starta en försöksverksamhet med flexibel skolstart av följande skäl:

Utredningen visar tydligt att det nuvarande skolsystemet medger en betydande flexibilitet i elevernas skolgång. Denna flexibilitet utnyttjas mycket lite.
Skolverket avråder av flera skäl regeringen från att initiera försöksverksamhet med flexibel skolstart i grundskolan. Det viktigaste skälet är att konsekvenserna för elevernas övergång till gymnasieskolan inte är tillräckligt utredda.
Flexibel skolstart i förskoleklassen kan vara ett sätt att jämna ut belastningen i förskoleverksamheten över året.